Visste du att i Sverige gör varje medborgare i genomsnitt av med 66 000 liter vatten per år? Det blir cirka 180 liter vatten per dag. Dessa 180 liter delar vi enligt uppskattning upp på följande vis: vi använder dagligen 65 liter vatten för att duscha, tvätta oss och borsta tänderna, 35 liter när vi spolar i våra toaletter och lika mycket till när vi diskar; vi använder 25 liter vatten när vi tvättar våra kläder, 10 liter för att dricka, laga och äta mat och dagligen använder vi slutligen ytterligare 10 liter vatten för övriga ändamål.

Våra rubbade ekosystem behöver hjälp att balanseras

Miljöproblem, tillsammans med klimatförändringar, driver de vattenrelaterade kriser vi ser runt om i världen. Översvämningar, torka och förorenade vattenresurser kan alla försämras av att vegetation, mark, floder och sjöar förändras eller tas bort. När vi försummar våra ekosystem gör vi det svårare att förse alla med det vatten vi behöver för att överleva och må bra.

Världsvattendagen, World Water Day, fokuserar i år på hur man på naturlig väg kan förbättra jordens ekosystem. Organisationen som bland annat stöttas av FN och WWF, uppmärksammar att man genom att plantera nya skogar, återansluta floder till flodslätter och återställa våtmarker på global nivå kan balansera vattnets kretslopp genom att skapa bättre förutsättningar för vattentillgång och kvalitet.

Du kan göra skillnad för världens vatten

Samverkansinsatser på global nivå är extremt viktiga för att återställa naturens ekosystem. Men det finns också en hel del saker du kan göra hemma som betyder mycket för världens vatten. Här är fem viktiga områden där dina insatser på det privata planet faktiskt gör skillnad:

1. Dissa kemikalierna hemma

Hur ser det ut på kemikaliefronten i ditt städ- och badrumsskåp? Om du läser baksidesetiketten på flaskor och förpackningar, hittar du några ämnen som du inte känner till eller är svåra att uttala? Där har du kemikalierna som går rakt ut i avloppsvattnet när du städar eller tvättar dig. Varför inte ta och kemikaliebanta i skåpen? Till städning funkar det alldeles utmärkt med såpa, vinäger och bikarbonat – eller med mikroorganismer som du kan läsa mer om i nästa punkt – och för kropp, hår och ansikte räcker det med en schysst olivtvål, kanske en schampotvål, vinägerskölj till håret och kokosolja till huden.

2. Städa med mikroorganismer

EM är en förkortning som står för effektiva mikroorganismer. Det i sig är ett samlingsnamn på den specifika sammansättning av fotosyntesbakterier, jästsvampar och mjölksyrebakterier som utvecklades av den japanske professorn Teruo Higa för att bland annat rena förorenat vatten och effektivt bryta ner organiskt material. Och det går alldeles utmärkt att använda det som städmedel också. Det som nämligen är så unikt med mikroorganismer är att ju mer du städar, ju mer som följer med avloppsvattnet ut, desto bättre mår naturen. Dessutom blir ditt hem alltmer lättstädat ju fler bakterier du tillför. Mikroorganismerna städar faktiskt vidare långt efter att du har hängt upp trasan. Man skulle kunna likna det vid att de fortsätter att städa medan du sover. Kan det bli bättre, både för dig och naturen?

Läs mer: Det nya hembiträdet. Bakterierna som städar när du sover.3. Använd naturens resurser när du odlar

Istället för att slösa med vatten på den egna odlingen, finns det sätt att minska behovet av vattning. Om du täckodlar, det vill säga låter jorden vara täckt av komposterbart material som gräsklipp, nedvissnande grödor eller löv, hålls fukten kvar på ett effektivt och långsiktigt sätt. Dessutom kommer inte ogräset upp. Att blanda rejält med kompost i odlingsjorden är också ett bra sätt för att minska på vattningen. Komposten håller nämligen kvar fukten i jorden. Att ställa upp vattentunnor lite här och var och vattna med regnvatten är också ett sätt att spara på naturens vattenresurser.

4. Håll plasten borta från naturen

Så mycket som 8 miljoner ton plast tillförs haven varje år och det är likvärdigt med att dumpa ett lastbilsflak med plast i havet varje minut. Plasten bryts ner i allt mindre bitar, men försvinner aldrig. Det finns nu mer mikroplast i havet än antal stjärnor i vintergatan. 2050 tror man att det finns mer plast än fiskar.

Och vet du vad? Förutom att plastnedskräpningen skadar ekosystemen genom att den förgiftar och dödar vattenlevande djur och växter, så kommer den också till slut att leda till att vi inte kan andas. Så mycket som 70 procent av jordens syre produceras av havslevande organismer. 28 procent kommer från regnskogarna och bara 2 procent kommer från övrig växtlighet. Nästan allt jordens syre produceras alltså där vi förstör som mest! Hjälp till att hålla plasten borta från haven genom att ersätta den med naturliga material: köp en trätandborste, ta med din egen shoppingpåse i tyg, avstå från att köpa PET-flaskor.

5. Bli medveten om vattenförbrukningen bakom produkten

Jordbruket står idag för 70 procent av den globala vattenförbrukningen. Industrin, dominerad av energi- och tillverkningssektor står för 20 procent och kvarvarande 10 procent förbrukas av hushållen. Bara 1 procent av världens vatten används till dricksvatten och 1,9 miljarder människor lever i områden där dricksvatten är en bristvara. År 2050 kan den siffran vara uppe i tre miljarder.

Du kan inte ensam vända den trenden, men det är viktigt att vara medveten om att det kan gå åt väldigt mycket vatten för att tillverka något som du kanske ser som en förbrukningsvara. Till exempel bomullsodling är något av det mest vattenkrävande som finns. Problemet med bomull är att i många länder där bomull odlas är rent vatten en bristvara, så även om bomullen får tillräckligt med vatten så är det inte säkert att de som bor där får det. Men om du vet att det går åt 2 700 liter vatten för att tillverka en t-shirt eller 11 000 liter vatten för tillverkningen av ett par jeans, så kanske du blir mindre benägen att slit och släng-shoppa och istället bestämmer dig för att handla kläder mer hållbart. Det kan till exempel vara att köpa fler plagg second hand eller att enbart handla GOTS-märkt bomull som garanterar hänsyn till både miljö, människa och samhälle.

Dela klippet!

Det här klippet sammanfattar de åtgärder du kan göra själv för att rädda världens vatten. Dela gärna i dina sociala kanaler! #worldwaterday

 


Källor: Vattenmyndigheterna, 2008. Svenskt Vatten, 2009.