Det finns idag över 1000 konstgräsplaner i Sverige och cirka 100 nya byggs årligen. Men det är inte speciellt miljövänligt. Nu visar en kartläggning att konstgräset kanske är en större miljöbov än vad man tidigare har vetat om. Mellan 2 300-3 900 ton mikroplastartiklar sprids, på grund av konstgräs, i naturen i Sverige varje år. Bara väg- och däckslitage sprider varje år mer mikroplast.

konstgrasIVL Svenska miljöinstitutet har på Naturvårdsverkets uppdrag kartlagt möjliga källor till och spridningsvägar av mikroplaster i Sverige. Resultatet blev följande:

  1. Väg- och däck
  2. Konstgräsplaner
  3. Industriell produktion och hantering av primärplast
  4. Tvätt av syntetfibrer
  5. Båtbottenfärg
  6. Nedskräpning

Så här sprids konstgräsgranulat

För att underlaget på en konstgräsplan ska ha önskade egenskaper som lagom dämpning och upprättstående plaststrån, fylls planen med stora mängder fyllnadsmaterial – oftast i form av granulat av återvunna däck.

Fyllningen stannar dock inte kvar i planen utan sprids så småningom runt i naturen. En hel del hamnar sedan i vattendrag eller hav. Där tas det upp av vattenlevande djur i tron att det är föda, problemet är att djuren inte kan bryta ner plasten. Mikroplasten kan också binda miljögifter.

Det är inte så att all granulat försvinner ner i havet, men det går ju inte upp i rök. En spridningsväg för gummigranulat till avloppet är de granulat som följer med spelarnas skor och kläder från konstgräsplanen. Denna spridning sker bland annat från omklädningsrum, i hemmet och vid tvätt.

Under vinterhalvåret kan snö och efterföljande snöröjning orsaka en omfattande spridning av granulat, genom att stora mängder granulat följer med i snön och hamnar i de snömassor som oftast läggs vid sidan av konstgräsplanerna. När snön sedan smälter blir en del av granulatet kvar vid sidan av planen medan en del sprids med smältvatten till dagvattenbrunnar.

Är konstgräsplaner skadligt för hälsan?

En grov uppskattning är att cirka 60 procent av de svenska konstgräsplanerna använder granulat av återvunna däck. Syftet med att använda återvunnet däckmaterial i konstgräsplaner är delvis att man vill ta tillvara material och spara resurser. Men det finns även farhågor om att användningen kan medföra miljö- och hälsorisker. De granulat som används i konstgräsplaner kan nämligen innehålla olika typer av farliga ämnen. Kemikalieinspektionen har därför gjort en genomgång av de kemiska ämnen som förekommer och konstaterat att ett antal av dessa ämnen har farliga egenskaper.

Har du funderat på miljö- och hälsoriskerna som följer med konstgräs? Har du någon konstgräsplan i ditt närområde?

Källa: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Plast-och-mikroplast/Konstgrasplaner/Konstgrasplaners-miljopaverkan/,